Möjligheten till kortare arbetsveckor är något som diskuteras mycket idag. Vare sig det handlar om en fyra dagars arbetsvecka, 30-timmarsvecka eller bara ett mer flexibelt arbetsliv, har trenden börjat sprida sig till företag och arbetsmarknader världen över. Men funkar det egentligen? Vi går igenom för- och nackdelar!
Så kom 40-timmarsveckan till
Den traditionella 40-timmarsveckan har varit med oss ända sedan 1920-talet och den stora depressionen, då regeringar införde arbetssättet som ett verktyg för att hantera arbetslöshet. Trots att det moderna arbetslivet har förändrats avsevärt sedan dess, har 40-timmarsveckan hängt kvar. Frågan är om den fortfarande är relevant? Inte minst när många hushåll numera har två personer som drar in pengar och är hemifrån i åtta timmar eller mer om dagen.
Studier visar positiva resultat
Förespråkare av kortare arbetsveckor menar att vi i grunden måste förändra hur vi tänker kring vårt arbetsliv. Det handlar inte längre om hur många timmar vi lägger ner på jobbet, utan vilka resultat vi uppnår när vi arbetar.
I en brittisk studie som gjordes under 2022 lät 61 företag inom olika branscher sina runt 3000 anställda jobba en dag mindre per vecka, med samma lön. Efter studien rapporterade anställda lägre stressnivåer, minskad utmattning och bättre balans mellan arbete och privatliv. Dessutom sjönk antalet sjukdagar och färre valde att säga upp sig. Utöver det visade resultatet att företagens vinster i genomsnitt ökade med 1,4 procent under provperioden – trots minskad arbetstid.
Det finns fler exempel i världen. Esbjerg kommun i Danmark planerar att införa en fyra dagars arbetsvecka för sina 600 administrativa medarbetare, inspirerade av liknande initiativ med positiva resultat. Andra exempel inkluderar Finlands tidigare statsminister Sanna Marin som har sagt att en kortare arbetsvecka är ett av hennes mål, samt Microsoft i Japan som såg en produktivitetsökning på 40 procent när de i augusti 2019 testade arbetsveckor på fyra dagar.
Fyradagarsveckor kan ha motsatt effekt
Trots positiva resultat från studier menar kritiker att fyradagarsveckor kan innebära högre kostnader för arbetsgivare i vissa branscher. För exempelvis kassapersonal eller butikspersonal kvarstår arbetsuppgifterna och butikens öppettider. När antalet arbetade timmar per person minskar, krävs att fler personer arbetar för att kompensera.
Det finns olika åsikter om hur en kortare arbetsvecka kan påverka produktiviteten. Inom vissa yrken kan det vara svårt att påverka sin produktivitet, och vissa studier visar att produktiviteten faktiskt minskar när människor arbetar mindre.
I vissa fall signalerar trenden om kortare arbetsveckor rädsla kring ökad stress i jobbet. Flexibla alternativ för att organisera arbetstiden och arbetsdagen kan vara en bra idé, men det kan också leda till ökad stress om pauser och sociala interaktioner minskar. Inte minst om man känner att man inte hinner med det man ska göra på en dag. Utöver det finns också rädsla för att det kan leda till ojämlikhet i hemmet och påverka könsroller negativt. För många människor väntar mer arbete när de väl kommer hem, och här är fortfarande verkligheten i många fall att kvinnan får dra det största lasset.
Smaken är som baken
Arbetsgivare har kommit på olika kreativa sätt att implementera kortare arbetsveckor anpassat efter deras bransch, organisatoriska utmaningar, och företagskultur. Det kan vara allt från lediga fredagar eller kortare dagar till större frihet för medarbetaren att själv styra sin tid.
Smaken är som baken helt enkelt, och det finns både för- och nackdelar med denna växande trend som gör att den passar olika verksamheter olika bra. Med rätt anpassning och flexibilitet kan kortare arbetsveckor vara ett vinnande koncept för de flesta arbetsgivare och anställda. En god idé kan vara att köra ett pilotprojekt en period innan man tar ett beslut på heltid.
Alla kan gynnas av att se över sina arbetssätt
Vi som dagligen arbetar med att utveckla medarbetares arbetssätt och vanor vet att nycklarna till att frigöra mer tid och uppnå bättre balans mellan arbete och privatliv är att öka effektiviteten och minska bortkastad tid under arbetsdagen. Här är några områden som kan frigöra tid:
- Prioritera:
Hjälp anställda att prioritera sina uppgifter och fokusera på de viktigaste uppgifterna först. Det kan vara fördelaktigt att ge anställda tillgång till verktyg och utbildning som kan hjälpa dem att prioritera uppgifter mer effektivt. - Effektivisera era möten:
Möten kan vara en stor tidstjuv under arbetsdagen. Det är viktigt att se till att mötena är nödvändiga, effektiva och strukturerade. Medarbetarna kan också lära sig att delta i möten mer effektivt genom att förbereda sig bättre och fokusera på att uppnå konkreta resultat. - Skapa fokustid:
Hjälp anställda att etablera regelbundna arbetsrutiner och fokusperioder där de kan koncentrera sig ostört på sina uppgifter. Detta kan minska den tid det tar att slutföra uppgifterna samtidigt som kvaliteten på arbetet ökar. - Kommunicera effektivt:
Hjälp anställda att etablera tydliga kommunikationsrutiner och samsyn kring användningen av kommunikationsverktygen som kan hjälpa dem att kommunicera mer effektivt.
Så, kommer den kortare arbetsveckan vara en del av framtidens arbetsmarknad? Det får tiden utvisa. Oavsett vet vi att alla organisationer skulle gynnas av att se över sina arbetssätt och utvärdera huruvida de når sin fulla potential vad gäller effektivitet och produktivitet.
På PEPworldwide arbetar vi dagligen med att hjälpa våra kunder frigöra tid genom att aktivt arbeta med deras arbetsvanor och invanda beteenden. Vår arbetsprofilanalys, som tusentals av våra deltagare besvarat genom åren, visar att de frigör i genomsnitt 4,4 timmar per person och vecka. Tid som kan läggas på rätt och värdeskapande arbetsuppgifter, eller häng med familj och vänner.
Sugen på att höra mer om hur vi kan ta ditt företags produktivitet till nästa nivå? Kontakta oss så pratar vi mer!